Dags att vakna till digitalt liv

För 15 år sedan var tidningsbranschen först ut bland mediebranscherna att skapa digitala versioner av sitt innehåll. Sedan dess har man diskuterat hur man kan tjäna pengar på digitala textprodukter.

I höst har stora mediehus runt om i världen beslutat sig för att sluta vara gratis (reklamfinansierade) på webben och krävt betalning av läsarna för att få tillgång till de digitala texterna. De första rapporterna om hur det går börjar nu komma och de är inte nådiga. 0,5% av The Times läsare har stannat kvar som betalande kunder.

Tidskrifter och magasin var inte lika snabba på att digitalisera sig som dagstidningar och många har fortfarande inte en webbversion av sin utgivning. Men efter att Apple lanserat sin iPad har även magasinen vaknat till digitalt liv. Här är det väldigt varierande resultat än så länge. Tekniktidskriften Wired säljer redan 37% av sin upplaga som iPad-applikation medan andra tidningar ligger mellan en och tio procent.

På boksidan går det väldigt trögt i Sverige. 0,04% av bokförsäljningen förra året kom från eböcker. I USA tuffar det dock på riktigt bra. Där utgör eböcker 9% av försäljningen och det senaste året har den digitala försäljningen ökat med 193%.

Förutsättningarna att publicera text digitalt har i allt större utsträckning fallit plats. Men den svåra nöten att knäcka är hur man tillgodoser kundernas beteende och samtidigt tjänar pengar på det.

Bokdiskussion på Moving Images
Transparent skaparprocess @ Moving Images 2010På årets Moving Images-konferens hade vi en programpunkt där vi öppnade för diskussion om framtiden för bokbranschen. 300 deltagare fick diskutera i bänkraderna och skriva av sig på stora pappersark. Den vanligaste kommentaren var: Utveckla ”Bookify”. Deltagarna ville se ett Spotify för litteratur där man kan prenumerera på tillgång till alla böcker. Väldigt bra idé, inte minst på grund av att det är den trenden vi ser – vi vill ha tillgång istället för att äga.

I en tillgänglighetsvärld är antal det viktigaste elementet. 2 994 (3 november 2010) digitaliserade svenska böcker är långt ifrån tillräckligt för att ens bemöda sig att starta en tjänst som Bookify.

Som jämförelse finns det 498 072 (3 november 2010) eböcker att köpa på Amazon och de säljer 180 eböcker för varje 100 fysisk. Ja, det svenska språket är mindre, men på Kungliga Biblioteket adderar man varje år 25 000 titlar och har 2,7 miljoner böcker i sina samlingar.

Är brist på pirater ett problem?
Så vad ska sätta fart på de digitala textmarknaderna? Är vi för få som blir sura på att inte förlagen inte skannar böckerna och gör det själva?

Att själv digitalisera böcker och tidningar är mycket meckigare än det en gång var att rippa en cd-skiva. Trots det har 20% av iPad-användarna i Japan själv skannat in böcker för att kunna läsa dem på sin nya pryl. Dessutom har japanska forskare utvecklat en bokskanner som fixar en bok på en minut.

Förhoppningsvis inser branschen sitt eget bästa innan den nya japanska tekniken hamnar i alltför många människors händer.

Vidare diskussion
Nästa fredag arrangerar vi ett rundabordssamtal på det här ämnet. Idén är att låta företrädare från företag som säljer text i olika former (bland andra Sydsvenskan, NE, Studentlitteratur och Allers) tillsammans med några digitala vildar diskutera vilka behov digital paketering av text behöver fylla för konsumenter och hur man kan tjäna pengar på digital text. Målet är att komma fram till fem användarbehov som digitala textformat behöver lösa och två förslag på en inkomstmixer för digital text.

Vi återkommer med rapportering om vad vi kommer fram till.
_______________
Läs vidare:
If you wanna make the svenska eboksmarknaden a better place – take a look at yourself and then make the change – Kalle Magnusson, bokensframtid.se

Comment
Perspektiv