Behov digitala textformat behöver tillmötesgå och hur vi tjänar pengar på dem

Kalle (Hybris & bokensframtid.se), Daniel (Sydsvenskan) och Claes (Malmö yrkeshögskola)

I vårt första rundabordssamtal samlade vi företrädare för företag som arbetar med att publicera text i olika former, plus ett gäng digitala vildar med andra infallsvinklar och erfarenheter från andra mediebranscher.

Vi diskuterade vilka användarbehov som digital paketering av text behöver tillmötesgå och förslag på hur vi framöver tjänar pengar på dessa digitala produkter.

Det var en minst sagt livlig diskussion med massor av idéer. Här är ett hopkok och försök till sammanställning av de fyra timmarnas diskussion.

Behov digitala textformat behöver tillmötesgå
Bekväm åtkomst överallt hela tiden
Tillgång till texter alltid, oavsett var läsaren är eller vilken teknisk produkt man för tillfället använder. Ingen kryptering eller andra trösklar som försvårar läsandet.

Samma format på olika plattformar
Publicera text i standardiserade format, som mp3 för musik. Webbstandarden HTML5/CSS3/Javascript har möjlighet att bli en sådan standard, många applikationer utvecklas redan i det formatet.

Provläsning som tar grisen ur säcken
Istället för att sälja grisen i säcken så erbjuder vi läsarna att läsa ett kapitel eller en ingress för att försäkra att texten är ett bra köp.

Anpassad formgivning för det digitala formatet
Vi lägger extra tid på att formge för nya format. Istället för att texten har en särställning så värderas helheten som det viktigaste. Sättet vi skriver på och längden på texterna förändras för att passa nya konsumtionsmönster.

Från text till upplevelse
För att ytterligare förstärka upplevelsen och kontakten för läsaren adderas extra produkter och mänskliga möten.

Sorterat och klart
Filter och kontext som sorterar ut det som är relevant för den specifika läsaren och på så sätt minskar det massiva informationsflödet läsaren ställs inför. Formen kan vara allt från trovärdiga mänskliga urval till maskinell filtrering i form av tid tid och plats.

Spridbarhet och tillhörighet
Möjlighet för läsaren att tipsa och dela med sig av texter man läst och gillar. Läsarna blir på så sätt filter och kontext för varandra. Det bandet kan stärkas ytterligare om det finns möjlighet att remixa, kommentera och lägga till material till det ursprungliga innehållet. Som läsare vill man helt enkelt vara en del av det man läser inte bara vara en passiv konsument.

Inkomstmodeller för digital text
Vi diskuterade prissättning av flygresor som en bra metafor för att hitta vad läsare vill betala för. För modellerna nedan kan man fråga sig vad motsvarigheten till benutrymme, toalettbesök och första klass (tillhörighet) är och på så sätt skruva till intressanta erbjudanden.

Applikationer
Allt händer på webben och applikationer gör det äntligen begripligt för konsumenter vad det att ta betalt gör det möjligt att ta betalt.

Göra flera saker, tjäna pengar på vissa
Låta publikationen kommer i olika former. Någon gratis andra dyra (freemium). Möjliggör för läsaren att själv bestämma vad den vill köpa och att uppgradera i spelinfluerade steg (levels) till bättre eller mer.

Prenumeration på plattformar
Behov att ha tillgång istället för att äga innehåll lämpar sig för att ta betalt månads eller årsvis för en samling av innehåll. Stora mediehus och publicister kommer erbjuda sina kataloger. På sikt går de ihop och bilder ”bookify” och ”magify”.

Prenumeration på nya versioner
Vissa former av text behöver uppdateras. Lika mycket som ett datorprogram med tiden blir omodernt blir vissa texter det, inte minst de som innehållet mycket fakta.

Annonser och produktplacering
Har alltid varit givet för magasin och tidningar, men i princip helt frånvarande i böcker. I freemium-modeller är det vanligt att man kan betala för att slippa reklam.

Deltagarna verkade överrens om att det finns inte en ny modell, det kommer inte en ersättare till den gamla. Alla vill vi konsumera media på olika sätt. Vägen framåt är att kombinera olika inkomstmodeller med varandra och att hela tiden ha användarnas behov och beteenden i bakhuvudet.

I diskussionen deltog:
Anders Borgström, (Riidoo), Claes Magnusson, (Malmö yrkeshögskola), Daniel Sandström (Sydsvenskan), Erling Björgvigsson (Medea), Kalle Magnusson (Bokens framtid & Hybris), Lars Tong Strömberg (Aller), Linda Nehlstedt (Egmont), Magnus Pettersson Roos (Studentlitteratur), Mårten van Rheinberg (Ustwo), Thomas Andersson, (Ramus), Thomas Persson (Nationalencyklopedin) och Tomas Blom (Extransit).

2 comments
Hos oss Hos oss Okategoriserade Omvärld
  • http://goodold.se/ Good Old

    Testing testing

  • Jesper Lindqvist

    Hejsan!nnMitt namn u00e4r Jesper Lindqvist och jag jobbar fu00f6r ett fu00f6retag som heter Optosweden AB.nnVi arbetar just med digitalisering av dokument och information i stora digitala arkiv med enormt mu00e5nga funktioner du00e4r egentligen bara fantasin begru00e4nsar funktionaliteten. nnMan har 2 sekunders su00f6kvu00e4nta om arkivet innehu00e5lelr 20o miljoner dokument. nnu00c5tkomst gu00e5r att koppla su00e5 att man nu00e5r det via VPN-tunnlar fru00e5n hela vu00e4rlden.nnFu00f6r mer Info:nnOptosweden ABnnJesper LindqvistnnMobil: 070 850 92 35nnJesper.lindqvist@optosweden.se