Bildmediets makt

Vad är det som gör att när jag sitter och äter en Capricciosa på mitt lokala pizzahak med en kompis, och en tv står på i bakgrunden så måste jag titta? Det kan vara ett V75-lopp, Öppna kanalen eller en reklamfilm om tandkräm, innehållet spelar föga roll, mina ögon klistras ändå fast vid rutan och jag blir ett ganska tråkigt matsällskap, med oengagerade hummanden som svar på alla frågor.

Rörlig bild fångar oss och dagligen matas vi med budskap som vill få oss att reagera, på nätet, i tv-rutan, och på reklampelare. Vad gör film-mediet till en så stark maktfaktor?

En teoretiker som studerade den rörliga bildens inverkan var den ryska filmregissören Sergei Eisenstein (1897-1948). Han pratade bland annat om filmen som ett montage. Eisenstein menade att filmen ligger närmare språket än till exempel bildkonsten, eftersom filmen är ett temporalt medium (det rör sig framåt i tid). När filmklipp monteras ihop i ett montage fungerar de som ord i en mening, och skapar en ytterligare betydelse, utöver bilderna vi ser. Eisenstein ansåg att det bästa montaget är när två bilder visas och de tillsammans skapar en tredje betydelse för tittaren. Beroende på hur klippen i en film är i hopsatta och hur snabbt eller långsamt de växlar, förmedlas en känsla till tittaren.

Någon som tidigt förstod filmens och den rörliga bildens potential och betydelse på nätet är Mikael Iselow, som är projektledare för PIM (Praktisk IT- och Mediakompetens) i skolan. Redan 1998 fick han i uppdrag av Skolverket att utveckla multimediala läromedel till lärare. Kunskap som de i tur kunde använda i sin undervisning och lära ut till sina elever. Lärare går igenom PIM-utbildningen i tre steg och i sista steget lär de sig just hur man kan enkelt spelar in och klipper film. Redan 1998 var alltså Mikael Iselow och hans kollegor något viktigt på spåren.

– Vi lever i en medietät värld, där det är allt för lätt att bara bli konsument, säger Mikael Iselow. Vi tror att det är viktigt att eleverna lär sig att bli producenter, för att på så sätt montera ner filmberättandet. Det gör ungdomarna mer mediekritiska, när de själva känner till hur de kan klippa och berätta genom film.

Han menar att satsningen ska ses som ett demokratiprojekt. Ungdomar och lärare måste vara mediekompetenta i dag för att kunna vara kritiska individer i en värld där vi omringas av budskap i bilder och text. Än så länge har satsningen nått 60 000 lärare, och varje dag har de 200 000 nedladdade sidor.

Vikten av videos för crowdfundingprojekt

Framtiden verkar onekligen tillhöra filmmediet. Youtube har till exempel över 100 000 nya upplagda filmer om dagen. Den amerikanska crowdfundingsajten Kickstarter bloggade nyligen om hur viktigt det är för projektägare att lägga upp en video om sitt projekt på sin profil. Lyckas man förmedla ett enkelt budskap med personligt tilltal så är det lättare att fånga en publik som vill stötta ens projekt. Den virala spridningen en videosnutt kan starta är oslagbar på nätet i dag. Kickstarters blogginlägg om deras bästa videos 2011 kan du se här.

Comment
Perspektiv